< Till bloggens startsida

Världens bästa hjälpreda på mattes jobb!

 

Tokhund

 

På tork i hallen

 
Malte har fått gympaskor! Jag är egentligen emot "människokläder" på djur men nu slipper han onda och skavda trampdynor när han springer bredvid husse på inlines! :)

Vårkänslor

 

Härliga vårsol!

 
Passade på att ta en långpromenad innan solen gick ner. Tränade även sök efter både husse och matte, men det går lite sisådär än så länge. Malte blir ju så ledsen när någon går ifrån honom. 

Happy staffy!

 

Mina fina killar

 

Senaste Instagrambilderna.

 
 
 

Den här är ju så lik Malte!


test


God jul!

 
Gäsp eller skrik efter mer julgodis? Hehe!
 
Bättre sent än aldrig! God jul och gott nytt år från Malte, Hector, husse och matte :]

Äntligen kan vi pusta ut

Malte städar upp efter stormen Sven.
Bara någon dag efter att Malte skadade sitt öga blev storebror Hebbe magsjuk. Har nu kurerat två hundar med en mediciner, massa gos och skämt bort dom med att få sova med oss i sängen. Men vilken hemsk vecka det har varit! Hector mår prima nu och tidigare idag var jag och Malte iväg till veterinären för att kolla upp ögat igen. Det har läkt så fint att man inte kan se något spår av skada. Två helt friska och fina ögon har han nu! Peppar, peppar, ta i trä att pojkarna får hålla sig friska ett bra tag nu!

Stackars lilleman

 
Tycker så synd om Malte som var tvungen att åka till veterinären igår (igen)! Vaknade med svullet öga som visade sig vara skada över halva hornhinnan. Veterinären trodde att han fått någon gas eller kemisk vätska i ögat. Har inte använt starka medel eller gas så vet inte hur han ska ha fått det där. Kanske att han trampat i något och sen kliat i ögat? Nu kör vi salva med antibiotika två gånger om dagen och hoppas vi att det blir helt återställt! Igår var ögat igensvullet och geggit, imorse var det som på bilden - svullet men inte så geggigt och nu börjar han kunna använda ögat mer och mer när svullnaden lägger sig. Matte har varit sjuk av oro hela natten och att ha ont tar hårt på lillen. Nu bäddar vi tröttisar ner oss i sängen och sover middag!

Lille skrutt

 
 

Dumma hund!

 
Här om natten övergick en helt vanlig lugn filmkväll till ren och skär panik. Slurp sa det så hade Malte svalt min (mattes) glasögonputstrasa. Eftersom jag är som en hönsmamma mot honom blev jag skiträdd och scenarion om hur trasan skulle vrida runt hans tarmar eller sätta stopp någonstans spelades upp i mitt huvud. Första tanken var salttricket och vi rusade in i köket. Inget saltkar någonstans! Efter att ha slängt ut halva skafferiet på golvet hittade vi ett kar där knappt hälften av botten täcktes av salt. In med saltvattnet i munnen, vänta, inget hände, ner med fingrar i halsen, inget hände. Vid det här laget var vi redo att åka in akut till veterinären. Men efter två försiktiga tryck på magen kom han igång och upp kom trasan i en göttig blandning av kvällsmat och vatten.
 
Nu har de ett alldeles eget kar märkt "hundarnas" i medicinlådan. Salt är kanske inte är helt optimalt, men hittills har det fungerat med en liten mängd på bägge hundarna när ingenting annat hjälper. Några minuter efter att trasan kommit upp mådde lillen som vanligt och började busa med storebror. Vad det värsta med allt detta är? Vi vet att han med all sannolikhet kommer att göra om det, om inte med en trasa så med något annat föremål och vi kommer att bli precis lika oroliga varje gång.

Ny kompis

 
En uppdatering från Patrik som åkt till landet över helgen med hundarna: Malte tycker att det är spännande på landet och husse är glad att det var en liten trevlig snok Malte hittade och inte en huggorm. Speciellt eftersom han stod och slickade på den medans husse plockade kantareller :)  
 
Haha herregud Malte, vad är det för fel på dig!? Ska alltid fram och pussa på allting. Tur att han inte biter andra djur och tur att det "bara" var en snok och inte en huggorm!
 
Jag undrar ibland hur Malte tänker. Han verkar vara så snäll som vill att alla ska vara med och tycker om andra husdjur. Liksom så fin och lugn. Jag älskar den sidan hos honom. När vi räddade två råttbebisar som höll på att dö när de föddes blev Malte direkt kompis med dom och ville fram och nosa och pussa. Trots att han var valp då var det som att han förstod att man är försiktig med allt som är mindre än en själv (vilket vi även tränat på, men detta var liksom instinktivt). När de sedan skulle tillbaks till djuraffären stod han vid den tomma buren och pep en hel dag. 

Kan inte sluta skratta

 

Läser en hetsk debatt om kamphundar och det gör så ont att det finns så många människor som rent av hatar hundar som Malte. En del skriver att alla kamphundar bör skjutas och att de bara är en penisförlängare för folk som vill vara häftiga. Kan inte alla bara lära sig att det handlar om ägarna och bra avel på familjehundar med bra mentalitet? Vi skaffade inte en kamphund för att vara häftiga. Vi läste på om olika raser och blev blixtförälskade i staffar för att de är en bra familjehund. Det måste fungera den dagen vi skaffar barn och måste fungera med våran andra hund. En aktiv hund som gärna hänger med på en joggingrunda men samtidigt älskar att mysa ner sig i soffan under en filt.

Jag tror att många känner sån avsky mot kamphundar på grund av rädsla eller okunskap. Jag var själv livrädd för alla hundar fram tills för bara några år sedan. Då träffade jag en amstaff hemma hos en kompis. Vågade först inte gå in, sen satt jag där i soffan, livrädd så fort hunden gick förbi. Efter ett tag blev jag bekant med hunden och insåg vilket litet gos han var som bara ville pussas och kasta boll hela tiden! Hur kunde jag ha varit rädd för hundar tidigare? Jag kunde förståss inte hundars kroppsspråk vid den tiden. Hade jag kunnat det hade jag insett direkt att hunden inte var farlig, utan bara uppspelt och superglad över att jag kom förbi. Han ville inte rusa fram för att hugga mig, han rusade fram för att välkomna och pussa på mig.

Känner mig så stolt över Malte som hjälper till att ändra folks fördomar. Jag har tappat räkningen på alla gånger jag har fått höra något i stil med "men han är ju inte farlig" och låtit förvånade. Därför skrattar jag alltid till när jag ser den här bilden på Malte. Alldeles sprallig, löjlig och vill inte sitta still och bli torkad efter duschen utan vill hellre pussas och gosas. Den här bilden säger nästan allt om honom. Ett litet busfrö med stort hjärta.


Tokfrans

 
Maltes nya favoritsovplats! Knör sig ner mellan sängarna så att de skjuts isär och vips så har han en hängmatta att vila i.

Nobody can fully understand the meaning of love unless he's owned a staffy ♥

 
 
 
 

Snart dags för MH!

Den 14 september är lillen inbokad för mentalbeskrivning! Ska bli riktigt spännande att se hur han reagerar på de olika momenten och vad han får för resultat! Hur det än går kommer han i och för sig alltid vara världens bästa hund enligt oss ;)

Tidigare inlägg