Den här månaden har det blivit många besök hos veterinären! Vaccination för båda grabbarna, Hebbe fick öroninflammation (som gör så ont!), återbesök och så ramlade Malte och skadade benet när han lekte förra helgen. Han ramlade från hög höjd och landade på ena frambenet. Som tur var det inget allvarligt utan "bara" en stukning. Är så stolt över honom som sköter sig exemplariskt hos veterinären! Trots att han blev injicerad med lugnande, var tvungen att bli röntgad och få klorna klippta samtidigt så var han mest bara glad över att få uppmärksamhet av så många samtidigt. Även om Hebbe inte borde försvara Malte så är det faktiskt väldigt gulligt när Malte vaknar till halvgroggy i väntrummet och Hebbe spänner upp sig och skäller åt alla hundar som går förbi Malte. Precis som när Malte var liten valp! Det är så fint att se när de i vanliga fall är självständiga, att Hebbe inte låter någon göra illa hans lillebror. 

(Malte nu och för ett år sen. Och så klart goda tårtan han fick på ettårsdagen.)

För två år sen bestämde jag mig för att jag ville ha en staffordshire bullterrier. Efter ett letande på ett år efter rätt kennel och rätta föräldrar till den lille så visade det sig att världens finaste föräldrar hade parats. Efter att ha träffat Maltes mamma Maggie var jag helt kär i rasen! Världens härligaste hundar! 

 

När valparna väl föddes stod det mellan Malte eller en av hans bror, men efter att ha sett Malte klättra upp på sina sovandes syskon och la sig bekvämt på dom, och efter att han stannade kvar med mig i "valprummet" medan de andra valparna sprang efter sin mamma stod det ganska klart att det var Malte som skulle bli min nya bästa vän.

 

Att man kan vara så lycklig över en hund! Allt fint i världen som han har lärt mig under det här året. Att man kan vara lycklig även om man bara har en pinne, han har lärt mig att bli tålmodig och att ta det mesta med en klackspark. Älskade goa unge!

 

Tack Ballstaff kennel för att ni har svarat på alla våra frågor och att vi fick vara delaktiga från att Malte föddes! Det känns skönt med en kennel som verkligen bryr sig och har kontakt även efter valpköp. Uppskattas till tusen! :)

 

 

Lite bilder som togs av mig, bror och Petra under julafton. Älskade, älskade du ♥

 

 

Det blev en riktigt bra julafton för Malte. Massa uppmärksamhet, prinskorvar, lekte hela kvällen med mormors hund och så fick han ett ruskigt stort märgben i julklapp.

 

God jul och gott nytt år önskar Malte med familj!

 

Herregud vilken lyhörd hund Malte håller på att bli! Var ute på en promenad på två timmar i skogen idag och kunde ha honom lös nästan hela tiden! Enda gången jag kopplade honom var när det kom folk på smala stigar så att vi inte kunde gå en bit ifrån. Har själv varit hundrädd nästan hela mitt liv så försöker att tänka på att trots att Malte älskar människor, är världens snällaste och att jag litar på honom så vet ju inte andra människor det. 

 

Men vilken dröm det är att ha en så lyhörd hund! Att kunna njuta av naturen och höstsolen medan Malte springer runt och utforskar skogen. Låter honom få gå lös här hemma också, han trippar så fint bredvid mig! Ibland är det lite svårt när han ser hundkompisar en bit bort så det måste vi träna lite på. Måste också träna på att han inte ska hoppa en massa när han träffar folk, men det är så svårt när han blir så himla glad att han inte vet var han ska ta vägen.

 

Hade nästan glömt bort att uppdatera här, men brukar lägga upp vardagsbilder på Malte och händelser i vardagen på Instagram. Här är ett litet plock av de senaste bilderna. Lägg gärna till mig, ceciliatemperani heter jag där. Har fått kontakt med flera andra som köpt hund från samma kennel, både från tidigare och senare kullar sen Malte. Himla kul att följa och se hur hundarna utvecklas!

 

Juvenil demodex lät domen.

Malte har haft en kal fläck på nacken ett tag nu och vi har hela tiden trott att Hector har råkat dragit av en pälstuss när de har lekt. Sen kom en till liten fläck bakom örat och så en på benet. I och med att det började se lite irriterat ut förstod vi att det var något som inte var helt bra. Läste på nätet, hittade info om demodikos och hoppades att det skulle vara typ vad som helst men inte det.

Förstår ni rädslan när djursjukhuset ringde och började med "jag beklagar men.."!? De hade sagt att de bara skulle ringa om något illa hände. Men i det här fallet var det bara att de var tvugna att skjuta upp operationen några timmar pga ett annat akutfall.

 

Malte hade verkligen charmat in sig hos sköterskorna och trots att han var grinig på morgonen när jag lämnade honom så tyckte han nog att det var ganska ok att vara på sjukhuset hela dagen. Men fy och usch va ont det gjorde i hjärtat att se honom helt vinglig, dåsig och grymtande! Tur att det bara höll i sig tills vi kom hem, då blev han som vanligt och när storebror Hector kom hem senare på kvällen var det som att han glömt bort hur synd vi alla skulle tycka om honom. Då fick vi i stället se till att han tog det lugnt och inte lekte för hårt.

 

Flytande medicinen som var ett litet orosmoment för mig fungerar ju klockrent! Malte älskar sin medicin! Och det med tratten som ska sitta på i ca 10 dygn, den slipper han för det mesta. Tog av den när han skulle äta och gå på promenad, men sen visade det sig att han inte alls är intresserad av såret och stygnen. I och med att jag är hemma med honom hela dagarna fungerar det perfekt att låta honom slippa den men bara sätta på om jag inte orkar ha superkoll på honom eller om jag går ut. Självklart måste han ha den på sig nattetid när vi sover.

 

Åh va svårt det är att lämna bort lilleman! Jag vet ju egentligen att det kommer att gå bra och att det är ett ingrepp de gör jätteofta men ändå har en orosklump byggt bo i mitt bröst. Ska i alla fall bli skönt att ha det gjort och att han kommer att slippa bli frustrerad när det är löptikar ute. Men längtar tills den här dagen är över och jag får hem min älskade unge igen!

Maltes fina mamma Maggie!

 

 

Och så var det redan tid för att kastrera lilleman. Herregud va fort tiden går!

Vi hade egentligen tänkt att vänta ca en månad till, tills han är 8 månader, men i och med att han börjar bli så sjukt intresserad av löptikar och ska stanna varje meter för att sniffa så får det bli av lite tidigare. Det märks på hela hans beteende att han börjar komma in i puberteten. Tikar är såå spännande och att trotsa mamma och pappa är såå kul. Prova gränser börjar han göra också men som tur är hatar han verkligen att bli utskälld så han gör oftast "dumma saker" bara en gång. Förra veckan tuggade han sönder mina (mattes) skor så att de blev i hundra delar och igår tog han sig friheten att slicka på frukostmackorna så fort jag vände ryggen till.

 

Kenneln vi köpte Malte från har som tradition att träffas en gång om året med alla hundar så nu på lördag åker vi iväg och lattjar med massa staffar! Ska bli så kul att träffa Maltes mamma igen, världens finaste Maggie! Hoppas att Maltes pappa kommer, Patrik har träffat honom medan jag bara sett bilder. Vore så kul att jämföra både utseende och personlighet, från vem han har fått vad. Hoppas även att syskonen i den kullen kommer, att se om den stora pojken fortfarande är stor och om den helsvarta verkligen blev en kopia på pappan Billy som vi trodde. Kommer att bli så spännande och självklart ska kameran med! 

 

 

Det är någon som släppt ut honom och lämnat honom till sitt öde, när vi hittade honom var han sårig på ryggen efter att förmodligen ha suttit i samma bur som en annan hane. Trots allt det är han världens goaste, låter en ta upp honom i famnen, tycker om att gosa men behöver inte all uppmärksamhet hela tiden utan njuter också gärna av att ta det lugnt ensam. Älskar att springa runt lös på golvet.